Aktiviteter

 

Här kan du hämta hem fakta om våra aktiviteter, såväl gamla som nya:

 

Kommande aktiviteter 2018

 

 

Höstens skogsseminarium för kvinnliga nätverk den 27 okt. i Växjö. Cecilia Malmqvist och Ulrika Björk kommer att medverka.

 

Grundkurs i skogsbruk kommer Helene att hålla i höst

 

Bokcirkel och besök på Skarhults slott plan.eras också under hösten.

 

 

Genomförda Aktiviteter 2018

 

16/9: Årets skogsdag hölls i Bergsmåla hos Carina Johansson. Då utnämndes 2018 års skogskvinna som detta år blev två skogsentreprenörer; Gunilla Arnesson och Emelie Olsson från Ronnebyområdet.

 

15/5: Vårskogsdag på Sternö-Boön naturreservat. Linnea ansvarade.

Läs mer här ...

 

Webkursen - Skog med variation - via lärplattformen kom att ske under ett par veckor i mars. Helene var kursledare.

 

24/2: Första hjälpen, Hjärt och lungräddning, Krisbearbetning

Kl. 13-17, i räddningstjänstens utb. lokal, Kallingevägen 8, Ronneby.

 

18/3: Årsmötet hölls i Ronneby

Gästföreläsare var Annika Lydänge från Länsstyrelsen.

 

 

Aktiviteter 2017

 

19 mars:Årsmöte i församlingshemmet i Bräkne-Hoby

19 april: Utbildning om mina sidor på Skogsstyrelsen i Ronneby

21 maj: Bokskogsdag

10 sept:Skogsdag hos Pernilla Clemedtson i Märserum, årets skogskvinna koras.

1 okt: Bussresa till Skarhults slott i Skåne. Kvinnohistoria, Guidning i omgivningarna

22 nov:Kransbindningskväll med Cecilia Rooth i Slöjdhuset i Ronneby

 

Aktiviteter 2015

 

  • 22 aug 2015

Kurs i tradtitionell hamling och skötsel av gamla träd, plats: Sjöarp

Se inbjudan!

 

  • 6 sept 2015

Grenverkets skogsdag 2015 kommer att genomföras söndagen den 6 september på Elisabeth Svenssons fastighet som ligger norr om Jämjö,

Läs program och vägbeskrivning här!

 

  • 27 sept 2015

Skogs- och viltdag kl 10-14, föranmälan Helene Reiter senast den 6/9.

 

  • 25/10 2015

Ädellövdag kl 10-14

 

Aktiviteter 2014:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Höstbrev 2007

 

 

  • -Vårbrev 2007

 

  • -Nyårsbrev till Grenverket 2007-01-28

 

  • -Nyhetsbrev augusti 2006

 

  • - Botanikkurs 2006

 

 

 

 

Grenverkets höstbrev 2007

 

Hej, alla Grenverksmedlemmar!

 

Ja, så är sommaren nästan över för den här gången. Jag skall inte orda så mycket om den, det har alla andra gjort. Vi kan väl bara konstatera att vi fick den sommar som var bäst för skogen; kall och våt, så att barkborresvärmningarna hållit sig på en lägre nivå än förra sommaren. Årets kyla plus det faktum att många fällor satts ut samt ”sök och plock”, kanske medför att man kan ana sig till att det finns ett ljus i tunneln. Får vi bara ett par sådana här somrar till så kan vi nog få en del skog kvar. Jag har dock sett många döda granar nu i augusti, så ännu behövs tillsyn och plockande.

 

Den här gången har jag endast en avslutad aktivitet att berätta om, men den var desto större administrativt och resursmässigt. Tack alla i Grenverket som bidrog till den succé som montern blev.

 

Elmiautställningen

Det var första gången de fyra sydsvenska skogskvinnonätverken ställde ut tillsammans. Dryaderna, Grenverket, Spillkråkorna och Linneorna hade en rätt stor gemensam monter, sponsrad av bl a Såg i Syd, Sydved, Skogssällskapet och Södra.

 

Ett bildkollage inne i montern visade ”vad kvinnor kan i skogen”.

 

Inne i montern hade vi information om föreningarna och försäljning av tröjor.

 

Matilda Clausén från Dryaderna och ”vår” Cecilia Rooth stod för information om motorsågskörkortet och Säker Skog.

 

Cecilia visade bl.a.filning och gubbar som aldrig hade stannat om en man stått och visat något så självklart, erkände för Cecilia att de nog skulle behöva en filmall.

 

Matilda demonstrerade med stor inlevelse hur man med hjälp av kilar får ett träd att falla åt önskat håll även när det blåser småspik De manliga åskådarna såg inledningsvis väldigt skeptiska ut när denna späda kvinna förklarade att hon kunde få stora träd att falla som hon önskade, men när de gick därifrån syntes det att de faktiskt fått lära sig något nytt.

 

Utanför montern hade vi även barnverksamhet. Det gällde att stapla trädkubbar på varandra. Den som kunde få en stapel lika lång som han eller hon själv belönades med ett diplom. Ett tips: Den här tävlingen är mycket lämplig att ha även för vuxna på en kräftskiva t.ex. Det är rätt nöjsamt att se tvåmeterskarlar försöka bygga till sin egen höjd.

 

Det knöts många kontakter och vi fick en hel del uppslag för kommande aktiviteter. Vilka som konkretiserats är det för tidigt att säga i detta nyhetsbrev. De allra roligaste kontakterna var de 6 Blekingekvinnor som kom till montern och anmälde intresse för att komma med i Grenverket. Välkomna, ni som får vårt brev för första gången, hoppas ni kommer med oss i fortsättningen.

 

Tröjor

På Elmia hade vi på oss en lime-grön T-shirt med texten ”39 % av Sveriges skogsägare är kvinnor”. På ryggen står det ”Vi syns, vi hörs, vi ses!”. De tröjor som blev över har ni möjlighet att köpa av. Nu är det självkostnadspris 100 kr som gäller, och det finns ett tiotal kvar. Vill du beställa ring Helene 0708-207 408. De finns även med på skogsdagen hos Cecilia.

 

 

Så till höstens aktiviteter

 

Motorsågskurs, A-körkort

Cecilia Rooth startar en ny kurs för motorsågskörkort i september. Det finns några platser kvar, Ring Cecilia 0455-36 71 42 eller 0708-86 71 42 om Du vill veta mer!

 

Motorsågskurs, A-körkort

Cecilia Rooth startar en ny kurs för motorsågskörkort i september. Det finns några platser kvar, Ring Cecilia 0455-36 71 42 eller 0708-86 71 42 om Du vill veta mer!

 

Samling klockan 09.30 , kl 15.00 tror vi att det är slut. Matsäck medtages som vanligt. Karta bifogas.

Bland programpunkterna:

 

Skötsel av ekar i burar.

 

Skötsel av äldre ekbestånd

 

Lärkskötsel med stamkvistning

 

Julgrans- och pyntegröntskötsel

 

Hur gjordes gengaskol; visning av kolugnen i Flakulla.

 

Företaget Franssons Skogsentreprenad presenteras av Jessica Fransson som har firman med sin man Micke.

 

Årets skogskvinna presenteras.

 

Cecilia bjuder på Korvgrillning

 

 

En obekväm sanning

 

Söndagen den 21 oktober kl 16.00 i Blekingesalen på länsstyrelsen i Karlskrona visar vi förre vicepresidenten Al Gores film om klimatförändringar. Vi är säkert några stycken som missat den, och det känns som om det hör till allmänbildningen att ha sett den. Han talar bland annat om barkborrar har jag hört. Filmen är rätt lång, så vi har tänkt göra en paus för kaffe och fralla i mitten av filmen. Beräknad avslutning kl 20.00.

 

Anmälan till Helene senast 18 oktober. Ta gärna med andra familjemedlemmar eller bekanta, de finns plats för 50 pers. Kostnad 50 kr, överskottet skickar vi till något nyttigt miljöarbete i tredje världen.

 

Vi räknar med ett nytt brev under oktober/november med ytterligare aktiviteter.

 

Det var allt för den här gången/Helene och styrelsen

 

 

 

 

TIDIGARE AKTIVITETER

Vårbrev till Grenverket år 2007

 

Det här vårbrevet skrivs inte som vanligt av ordföranden Helene utan av sekreteraren Ingelöv. Varför förstår Du på slutet.

 

Det är inte så roligt att vara skogsbrukare nu för tiden. Gudrun, Per och olika slags borrar har gjort livet besvärligt för oss. Men, men, just nu, mellan hägg och syren, går det inte att göra annat än glädjas åt våren och dess mångahanda fröjder.

 

Det har talats så mycket om barkborrar att jag inte tänker ta upp plats här för att ytterligare kommentera denna ”farsot” Vill bara nämna att Grenverket hade en välbesökt skogsdag i slutet av februari hos Pernilla under medverkan av Terese och Teresa från skogsstyrelsen, samt att i förra vårbrevet finns en avdelning som heter just ”hitta barkborrar,”för den som är intresserad av vad Grenverket producerat i ämnet.

 

Årsmötet

Årsmötet besöktes av omkring 20 medlemmar. Såväl styrelse som revisorer och valberedning omvaldes för 2007. Valberedningen består av Agneta Lindman-Lundberg, Carina Olsson och Eva Jonsson-Andersson med Carina Olsson som samankallande.

I år hade det inte inbjudits någon gästföreläsare. I stället höll Helene ett föredrag med en genomgång av olika nya forskarrapporter. Här följer en kort genomgång av hennes föredrag, en hel del av nedan nämnda faktorer, men tyvärr inte alla, kan vi själva påverka.

 

Faktorer som påverkar trädet och som kan medföra risk för att det blåser ner.

 

Rumsliga faktorer.

Viktiga är markens näringsstatus/kemiska status, fuktighet, PH-värde (försurning) och textur (kornstorlek och sammansättning).

Omgivningen är också viktig, t ex var i beståndet trädet står samt avstånd till nästa träd. Vad det är för grannträd i beståndet och höjden på omgivande träd.

Trädslag har betydelse, vad beträffar rotsystem, kronform, vedens elasticitet, och naturligtvis om det är löv-eller barrträd.

Proveniensen påverkar på olika sätt, knoppsprickning, invintring m fl faktorer.

Till rumsliga faktorer får också räknas vindhastighet, luftföroreningar, trädets exponering för vind och den terräng vari trädet står

 

Tidsfaktorn.

Trädets ålder och tid sedan senaste gallring har stor inverkan, liksom tidigare skötselprogram, gallring och röjning.

Tidigare stress på trädet – storm eller klimatstress- påverkar naturligtvis risken för stormskador.

 

Helene gick även in på frågan om virkeskvalitén och marknaden.

Virkeskvalitén påverkas naturligtvis både av storm-och insektsskador Det blir sämre hållfasthet, lägre massautbyte och ev blånadsskador. Detta kan i sin tur leda till fallande priser på virket. Högre avverkningskostnader gör att lönsamheten ytterligare försämras.

 

 

Modell för stabil skog med god lönsamhet

Helene tipsade om en skötselmodell för blandskog på god mark:

Plantera 1000-1200 gran och 800 - 1200 björk (obs, klarar knappt skogsvårdslagens krav).

Punktröj en gång tidigt, och sedan vid 3 m och vid 6m höjd.

Gallra tidigt och spara både gran och björk i ungefär lika delar.

Gallra en eller två gånger till, sista gången (senast vid 35-40 år) bestämmer man om björken ska vara kvar till slutavverkning.

Slutavverkningen görs tidigt (c 50 år) om björken är kvar. Har man tagit bort björken och granen har hyfsad kvalité så kan beståndet växa till 60-70 år.

 

Skogs Elmia

Tillsammans med Dryaderna i Hallands län, Linneorna i Kronoberg och Spillkråkorna i Skåne ska vi för första gången erbjudits delta i Skogs Elmia i Jönköping den 31 maj – 2 juni. Det är mycket glädjande. Vi kommer att fokusera på att synliggöra kvinnor i skogsbruket. Namnet på montern är 39%, för att uppmärksamma att 39% av Sveriges skogsägare är kvinnor. Vi pekar också på vikten av att både män och kvinnor kan stanna kvar på sina jordbruksfastigheter och således bidra till en levande landsbygd. Jämställdhet även i skogen alltså. Vi har foldrar, affischer m.m. i montern och vi visar rätt mycket motorsågar, redskap och kläder från Huskvarna, Stihl m fl företag.

Det är mycket spännande och vi hoppas naturligtvis på succé. Denna är naturligtvis beroende av hur många som besöker vår monter.

Så, kära grenverkare,

Låt inte din man åka ensam till mässan utan följ med ! Besök monter 504!

 

Skogsotta och jubileum

På Nationaldagen den 6 juni kl 09.00 anordnar Grenverket ”skogsotta” på Sjöarp

Den minnesvärda Grenverkaren kommer kanske ihåg att den första gemensamma exkursionen för kvinnor i Blekinge var en ”skogsotta” på Kristi Himmelsfärdsdag 1992. Det vore väl synd att missa 15-årsjubiléet.

Vi går en runda i den vackra gulsippslunden och får information om planerna för Sjöarps skogar, som till största delen nu är ett Natura 2000-område. En hel del kommer att skötas som kontinuitetsskogsbruk, och vi går igenom vad det innebär. Det finns massor att titta på, vanlig fin ek, rödeksbestånd, hybridasp och mycket annat.

Ta med förning för två mål, vi skall avslutningsvis grilla egenhändigt medtagen korv och dricka ävenledes egenhändigt medtagen kaffe/te. Beräknad avslutning 13.00

 

Anmälan till Helene senast 3 juni, tel: 0457 16256 helene.reiter@ipbolaget.com

 

Botanikkurs.

I sommar anordnas förhoppningsvis en botanikkurs i östra-mellersta Blekinge. Före midsommar är menigen. Mer går inte att säga för dagen. Intresseanmälan till Ingelöv Bruder, tel 0455/19015 eller Ingela.bruder@gmail.com.

 

 

Äras den som äras bör-Helene.

Helene har ju fått motta utmärkelsen guldkvisten ur Hans Majestät Konungens hand. Eftersom det vore Helene fjärran att skriva något självberömmande (se inledningen) skulle, om hon själv förde pennan, denna viktiga information undanhållas Grenverkets medlemmar.

Nu kan vi i stället, alla Grenverkets kvinnor, härmed förena oss i ett stort grattis och ett fyrfaldigt leve för Helene! Hurra, hurra, hurra, hurra!

 

 

 

 

Nyhetsbrev 2007

 

Ordföranden vill önska alla medlemmar ett Gott Nytt skogsår med många trevliga Grenverkskontakter!

 

Jag hoppas att inte hela året ska förmörkas av barkborrar, men till att börja med måste vi med stor handlingskraft ta itu med denna obalans i skogsekosystemet! Därför bjuder vi in till

 

Skogsdag lördagen 17 februari (se bilder från dagen, klicka här!)

 

Praktisk utbildning i barkborrebekämpning, med bekämpningsmedel och feromonfällor. Theresa Hansson Södra och Therese Nilsson Skogsstyrelsen har hand om kursen.

 

Samling vid parkeringsplatsen i Åryd lördagen 17 februari kl 9.30 för samåkning vidare upp i skogen. Beräknad avslutning kl 13.00. Medtag egen matsäck. Riktigt rejäla kläder och skodon rekommenderas!

 

 

 

För främst er i östra Blekinge kommer vi äntligen igång med cirkeln:

Skogsbruk och vatten

 

Lokalen är Södras kontor i Torskors

 

Cirkelledare Helene Reiter.

 

Första träffen blir söndagen den 24 februari kl 15.00 – 18.00. Ta med fika.

 

Kurslitteraturen är Skogsstyrelsens Grönare skog-häfte om ”skogsbruk och vatten” samt ett temanummer i skogseko nr 3 från 2005 som heter Vatten.

 

Träff 1: Allmänt om ökade krav på skogsbrukets ansvar för vattenkvalité. Grundläggande om vattendirektivet och våra vattentillgångar.

 

Eva Steiner som är medlem i föreningen och jobbar med vattenfrågor på Karlskrona kommun är med och föreläser.

 

Träff 2: Tisdagen den 6 mars: Ta med skogsbruksplanen. Grupparbeten: Vad kan jag göra praktiskt på min fastighet? Vad kan jag ställa för krav på den som utför tjänster i min skog? Redovisning och gemensam diskussion. Frågor inför nästa kurskväll.

 

Träff 3: Tisdagen den 20 mars: Övningar och diskussioner, generellt och på fastighetsnivå. Hur kan man samverka? Vilken utbildning behövs? Är det bra med ”vattenråd”?

 

Utedag senare i vår (eller till hösten om det är lämpligare).

 

Kostnad 200 kr per person. Ta med partner/son/bror eller pappa på denna utbildning. Vi i Grenverket är som vanligt långt framme med information och utbildning i aktuella frågor!

 

Anmälan till Helene senast den 18 februari.

 

 

Årsmötet äger rum den 18 mars i Bräkne-Hoby församlingshem kl 14.00.

 

Vi börjar med en intressant föreläsning, i nuläget inte klar.

 

Kallelse med verksamhetsberättelse kommer att sändas ut senast 14 dagar innan mötet.

 

Vi skickar inbetalningskort med kallelsen som går med post till samtliga medlemmar.

 

Det går dock bra att betala in årsavgiften 150 kr för 2007 redan nu på bankgiro 5092-3838. Glöm inte namn och anmäl gärna om du har e-post (som du använder regelbundet)

 

 

Noterat:

 

Barkborrar gillar inte björkdoft (av naturliga skäl), därför funderar forskare på ett preparat baserat på björk, som kan hindra borrar från att angripa gran och sedan i stället lura dem till feromonfällor i närheten. Preparatet sprutas på träd i känsliga kanter.

 

Barkborrar är inte så vidlyftiga av sig, de håller sig i snitt 50 m från födelseplatsen.

 

En personlig iakttagelse är att angrepp inte bara kommer i hyggeskanter, utan ofta kommer på tex en kulle där det tidigare varit försvagade träd som fått skador av barkborre i mindre omfattning.

 

Skogsstyrelsen befarar att 60 miljoner kubikmeter kan komma att dödas av barkborren. Det kan jämföras med de 75 som blåste ner i Gudrun och de 12 som Per har ställt till med. En årsavverkning i Sverige är c 85 milj. kubikmeter.

 

Till detta kommer den minskade tillväxten i gallringsbestånd som får vänta på åtgärd, nu ligger ju säkert fokus på barkborrebekämpning ett bra tag framöver.

 

 

Funderingar från ordföranden:

 

Att skogen är en så bra koldioxidfälla kanske vi får ta med en nypa salt. Det har visat sig att det är först när skogen är helt sluten som den producerar mindre koldioxid än den släpper ut. Värst läckage är det från utdikade områden och från hyggen. Gamla stabila skogar är i balans.

 

Ja, hur ska man tänka? Jag har ett tag puffat för att anlägga lite glesare granskogar, röja hårt och gallra tidigt och hårt ett par gånger. Allt för att skapa stormfasta skogar som kan avverkas i ganska låg ålder.

 

Om det nu är så att sådana skogar läcker mer koldioxid, så blir man betänksam.

 

Hur mycket äldre stabil blandskog behöver man spara för att kunna bedriva ett rationellt skogsbruk som ger intäkter till skogsägaren och nationen?

 

Det kanske inte är ett orealistiskt perspektiv att skogsägare får ett antal utsläppsrätter och sedan får inrikta skötseln på att hålla sig inom ramarna för koldioxidutsläpp.

 

Som vanligt funderar man på om det som är rätt idag visar sig vara fel i framtiden.Se över era gröna planer och fundera en gång extra på om prioriteringen av slutavverkningsbestånden är den rätta! Det är kanske i en del av de gamla stabila o friska blandbestånden man ska ha sina 5 % hänsynsskog, så skapas det koldioxidfällor och naturvärden på samma ställe.

 

Jag har förgäves letat borrar i sambons gamla, lågproducerande och skiktade skogar som kommit upp sedan förra sekelskiftet, det verkar som den gamla ”bondskogen” står emot både barkborrar och storm bra.

 

Det finns många anledningar att spåna vidare på dessa tankar. Min förhoppning är att ha några fler medlemsutskick under 2007, med både fakta och funderingar om det allvarliga läget för skogshushållningen.

 

För er som brukar titta på vår hemsida, så kommer där också att finnas mer information. Vi har nu en ”blogg” där man kan lägga in funderingar och frågor. Välkommen till www.grenverket.se

 

Vi ses! / Hälsningar Helene

 

 

 

 

Grenverkets nyhetsbrev augusti 2006

 

Efter en varm och smäktande sommar väntar nu en aktiv höst i skogen, med klar luft som doftar svamp och mossa!

 

Sedan förra brevet har vi haft två aktiviteter. Botanikkursen i västra länsdelen blev en succé. Ivar Björegren charmade ett tiotal damer så att de trotsade mygg och bottenlösa kärr på jakt efter rara växter. Till nästa sommar ska vi försöka ordna en kurs i östra länsdelen.

 

Den 19 augusti gjorde vi en fantastisk bussutflykt till Skåne.

 

Vi besökte Snogeholms landskapslaboratorium under ledning av Roland Gustavsson, bördig från Blekinge och professor i landskapsplanering på SLU i Alnarp. På Snogeholm har institutionen för sydsvensk skogsvetenskap och institutionen för landskapsplanering tillsammans med Skogssällskapet skapat en unik plattform för skoglig kompetensutveckling som förhoppningsvis kommer att vara användbar en mycket lång tid.

 

På 30 ha nedlagd åkermark ha man i olika rutor planterat samtliga sydsvenska träd- och buskarter. Trädslagen är satta både var för sig och i blandning. Varje yta har en beskrivning och en målsättning. En stig leder genom området, och det finns skyltar som visar vilka trädslag som finns på ytorna. Man mäter fortlöpande diameter och höjd på ytorna.

 

Landskapslaboratoriet anlades för 13 år sedan, då var det hägnat och sköttes väldigt intensivt för att få igång produktionen så snabbt om möjligt. Efter diverse motgångar har man nu ett mycket bra resultat på de allra flesta ytorna. Tillväxten på ex hybridasp är överväldigande.

 

Man får många synintryck och mycket inspiration när man går på exkursionsstigen. Man får inte glömma att det är en plantering på bördig åkermark i Skåne, men det går att omsätta synintrycken även på vanlig blekingsk skogsmark.

 

Det finns på varje fastighet någon liten procent av marken som skulle kunna formas främst med tanke på landskapsbild och skönhetsvärden. Vi tar ju redan idag hänsyn i det normala skogsbruket. Varför är steget så långt att tala om design i landskapet? Vi har ju redan format både skogs- och jordbrukslandkapet för våra mänskliga behov. På vår skogsdag den 9 september tar vi upp denna diskussion och övar oss i design hos Carina.

 

 

 

 

Kommande arrangemang:

 

Skogens dag söndagen den 3 september

 

Nu arrangerar Skogsstyrelsen åter igen Skogens dag i Brunnsparken i Ronneby. Starten är vid Bäckahästen och slingan är öppen mellan 10.00 och 15.00. Grenverket kommer att informera om skogsägande och om vår förening. Vi har även valt ut några trädslag som vi ska presentera närmare, på flera olika sätt. För barnen har vi tänkt oss en stapeltävling, där man får stapla sin egen höjd med hjälp av klossar och trissor av avenbok.

 

Vi är för närvarande 5-6 personer som hjälper till, samt några döttrar som hjälper barnen. Men det behövs ytterligare några som kan stå 1-2 timmar i montern. Det blir roligare för oss alla om vi är många, då hinner alla gå runt på slingan, samt ta en lite tur på loppmarknaden. Hör av er till Helene 0708-207 408 eller Ingela J 0703- 628 508 om ni vill hjälpa till en stund.

 

 

Grenverkets skogsdag lördagen den 9 september:

 

Nu är det dags för föreningens årliga höjdpunkt. I år samlas vi hos Carina Nilsson i Stockholmsby utanför Backaryd.

 

Vi träffas vid Träffpunkten i Backaryd prick 9.30 och åker i karavan till första punkten. Om du blir försenad, kör från Backaryd mot Möljeryd och Tving. Efter c 2 km sväng vänster in på en skogsväg vid Grenverksskylt.

 

Ta med egen matsäck. Beräknad avslutning 15.00

 

Program:

Pyntegrönthägnet- skötsel och formklippning, uppföljning av fjolårets kursdag

Förmiddagsfika

Skador på gran: stormskadad andragallring och barkborreskador

Välutvecklad andragallring-nästa åtgärd, lite mätning och funderande

Snabbkoll på ekbestånd med huvudstammar.

Lunch med prisutdelning till Årets skogskvinna.

Premiär! Vi testar en övning i landskapsdesign.Gruppuppgifter (3 grupper) och gemensam genomgång; i lundartad skog nära gården, vägar och ledningar.

 

 

Höstmarknad på Slöjdhuset lördagen 16 september

 

Nu ska vi pröva en ny aktivitet. Vi kommer att ha ett stånd på Blekinge hemslöjdsförenings höstmarknad vid Slöjdhuset i Ronneby. Där kan vi sälja ”skogsprodukter” och informera om vår verksamhet. Tanken är att försöka skapa kontakt med slöjdare och se om vi kan få avsättning för udda sortiment från skogen.

 

Det behövs 3-4 damer till ståndet och lite olika material att visa/sälja. Den som har något att ställa ut, sälja eller skänka kan anmäla det till Helene. Det kan vara bitar av udda trädslag, näver, kottar, bokollon, konstiga grenar och allt möjligt annat. Man kan ju också sälja ”på rot” och då är det ju bra med ett foto eller skiss på träd, enbuskar eller näverbjörkar som slöjdaren kan avverka själv. Flakullakol och honung kommer att säljas i ståndet, även andra förädlade skogsprodukter är OK.

 

Vad man ska ta betalt har vi ingen aning om. Vi vill ha in synpunkter på tanken att för det mesta materialet ta ett enhetspris och skänka pengarna till Ecuador.

 

 

Vattenskogsdag-kursavslutning söndagen den 29 oktober - mer info i nästa blad.

 

Ni som gick på kurserna i skog och vatten i Svängsta och Ronneby förra året ska nu äntligen få den utlovade slutexkursionen, i Stubbemåla utanför Ronneby. I mån av plats kan även några som inte var med på kurserna delta

 

 

Ny studiecirkel i Skog och vatten:

 

I höst ordnar vi en kort studiecirkel i Karlskronatrakten i samverkan med LRF:s Rödebyavdelning. Start i november. Det blir tre studiekvällar och en utedag. Kostnad 150 kr per person, (200 kr per par som samsas om en bok)

 

Vi tar med max 16 deltagare, så det kanske blir två cirklar. Denna gång är det möjligt att ta med make/sambo/ barn /pappa eller annan manlig bekant.

 

Kväll 1: Genomgång av studieboken ”Skogsbruk vid vatten”. Vattnets värde. Ökade krav på skogsbrukets hänsyn till vattenkvalité. Vattendirektivet. Vilket vattenområde tillhör min gård?

 

Kväll 2: Grupparbeten: Vad kan jag göra på min fastighet? Vad kan jag ställa för krav på den som utför tjänster i min skog? Redovisning diskussion.. Frågor inför nästa kurskväll.

 

Kväll 3: Expertmedverkan som ännu inte är klar. Vi vill bjuda in någon med kännedom om vattenområden i östra Blekinge.

 

Vi bestämmer datum och plats för utedagen när cirkeln börjar.

 

Senare under hösten kommer ett nytt nyhetsbrev, då kommer inbjudan till aktiviteter i vinter. Tips mottages! Hör av dig med förslag till föreläsningar, studiecirkel mm.

 

Referat från Gender and Forestry konferens:

 

Som ordförande i Grenverket och som blivande deltidskonsult i utbildningsbranschen reste jag med höga förväntningar till konferensen den 17 till 21 juni.

 

Konferensen var avslutning på ett projekt som startade vid ett seminarium i Portugal 2001. 2004 bildades en grupp som kallas ”Team of specialists” som på FAO:s uppdrag gjort en studie av jämställdhetssituationen i hela världen. Arbetet har blivit en rapport som heter Time for action-changing the gender situation in forestry. (ung: Dags att agera-förändring av jämställdheten i skogsbruket)

 

Den första dagen var ett experiment på Nolia. Deltagarna i konferensen delades i grupper och fick gå runt och observera och intervjua 1/3 av utställarna på mässan. Resultatet bekräftade vad vi egentligen är medvetna om.

 

77 % av besökarna var män. Men utställarna vände sig till 90% till män som besökte montrarna. När kvinnor gick in i montern blev de ofta inte tilltalade. De som gick in i montrarna var till 88 % män. Om man vänder på det hela så var 23 % av besökarna kvinnor men endast 12 % gick in i en monter. Det visar att kvinnor som går på skogsmässor mest bara följer med. Eller kanske de har upptäckt att man ändå inte får någon kontakt med utställarna?

 

Är det så även på skogsdagar? Det skulle vara intressant att studera en vanlig skogsdag här hemma med den metod vi använde i Umeå. Hur många kvinnor kommer? Hur aktiva är de? I vilken omfattning vänder sig utställare/tjänstmän till de deltagande kvinnorna?

 

Efter besöket på Nolia var vi på en försökspark i Vindeln och fick se lyckade exempel på forskning inom miljöområdet. Mest imponerande var Marlene Lidén som lyckats med konststycket att limma sporer från rödlistade lavar på nya lämpliga substrat. Det kan i längden innebära att man kan flytta rödlistade arter till bättre lämpade områden och även föröka känsliga arter i miljöer där skogsbruket inte är något hot mot arten.

 

Den egentliga konferensen var 20-22 juni. Vi fick lyssna på anföranden, föreläsningar och redovisningar av undersökningsresultat som alla handlade om kvinnors situation i skogsbruket. Man kan dela in problemen på två olika sätt. I den industrialiserade världen har vi två huvudfrågor:

 

1) Hur ska kvinnor som valt skogsyrket bli jämställda och få samma möjligheter som sina manliga kolleger. 2) Hur ska kvinnor som äger skog få samma inflytande och bemötande som manliga skogsägare

 

I utvecklingsländerna finns ett helt annat problem: Det handlar här mer om att ge möjligheter att tillvarata och sälja frukter, bast, ved, honung och annat från skogen för sin överlevnad. Kunskap om ekonomi och ekologi är viktig för kvinnorna, liksom att slippa förtryck av olika slag som begränsar deras möjligheter. Jämfört med u-landskvinnornas problem ter sig våra bekymmer som en lyxdebatt, vi får både äga egendom och förfoga över den. Men vår situation är också viktig, västvärldens möjligheter för kvinnor är ett hägrande mål för kvinnorna i Afrika och Sydostasien samt inte minst i Sydamerika som vi ju själva har erfarenhet av.

 

Men våra egna manliga hierarkier är starka. En intressant jämförelse mellan skogsbranschen och småföretagarbranschen respektive gruvbranschen gjordes av Lena Abrahamsson som är professor på Umeå tekniska högskola. En iakttagelse hon gjort i sina intervjustudier är att manliga entreprenörer och andra anser att kvinnliga entreprenörer tar mindre risker och jobbar mer ideellt (kan inte ta betalt) I själva verket är det ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga entreprenörer varken när det gäller risktagande eller intresse för att tjäna pengar. Samma sak gäller kvinnliga småföretagare med anställda. Vi har väl samma erfarenhet från Grenverket.

 

Hon konstaterade även att segregation (i detta fall åtskillnad mellan kön) inte alltid är negativt. Nätverk för kvinnor kan vara mycket betydelsefulla (just det!). Men när segregationen hänger ihop med en rangordning (hiearki) då blir det problem.

 

Bland de mer intressanta kontakterna jag fick, kan nämnas tyskan Renate Spaeth. Hon är skogsutbildad och jobbar med skogs-, natur-, och konsumentfrågor i delstaten Nordrhein-Westfalen med 18 miljoner invånare. Hon har undersökt hur de kvinnliga skogsägarna uppfattade sin roll som skogsbrukare. Det visade sig att kvinnliga skogsägare hade mindre fastigheter, avverkade mindre, tog emot mer skoglig statlig rådgivning samt accepterade i högre grad att allmänheten vistades i deras skog.

 

Renate Spaeth blev väldigt intresserad av Grenverket. Hon skulle undersöka möjligheterna för ”sina” skogsägarkvinnor att få kontakt med oss och se hur man kan samverka kring kompetensutveckling i skogsfrågor.

 

I konferensen ingick även en gruppuppgift. Jag ingick i gruppen som skulle föreslå medel och aktiviteter för att förbättra situationen för skogsägande kvinnor. I gruppen ingick kvinnor från LRF-skogsägarna, Spillkråkorna, forskare från SLU, mfl. samt en norsk man, ordföranden i Vikens skogsägareförening. Vi hade följande tankar kring uppgiften:

 

Ökade skogskunskaper är viktiga. Det förbättrar bl a förhandlingspositionen för den kvinnliga skogsägaren och hon upplever sig tryggare i affärssituationen.

 

För ökad delaktighet måste anpassningar göras, till exempel mötestider.

 

Det behövs mer forskning och material om kvinnors situation som skogsägare. Män måste få svart på vitt att en förändring behövs.

 

Att utbyta erfarenheter, föra fram positiva exempel och bygga nätverk för kvinnor är en bra väg till ökat kvinnligt inflytande.

 

Man kan också behöva peka ut busarna i branschen för att visa på dåliga exempel. Att vara ett dåligt exempel ur ett genusperspektiv är inte bra för ett företag. Genusperspektivet behöver därför lyftas upp i status inom skogsägarrörelsen och de virkesköpande företagen.

 

Bland deltagarna på konferensen var 75% kvinnor, de delwagande männen var män på hög nivå som tog jämställdhetsfrågor på allvar.

 

Sveaskogs vd Gunnar Olofsson var oroad över att långt fler kvinnor än män inom Sveaskog upplever skillnader mellan de anställda som beror på kön. Han hade inte något bra svar på varför situationen upplevs oliha, men inom Sveaskog jobbar man med möjligheter till ÒEgf;uansarbete, uppmuntrar pappaledighet samt har bildat ett eget nätverk för kvinnor som verkar ha ett stort inflytande i koncernen.

 

Ordföranden i Norges största skogsägarförening (Viken) Lars Henrik Sundby påpekade att det är livsviktigt för ett företag ur strategisk synvinkel att få in kvinnor i ledningen. KvinnB¶_{¬oker inte lika som män och eftersom kvinnor i dag står för 80% av konsumtionen i hemmet, så är det viktigt att förstå kvinnor som kundgrupp. Detta gäller även för ett företag som producerar papper och trävaror. Dessutom är det i Norge lag på att det ska vara 40-60% fördelning inom alla styrelser, och de kämpar hårt för att hitta kvinnor som kan och viol sitta i Vikens styrelse. Han var mycket intresserad av Grenverkets arbetssätt, där vi satsar på utbildning och att skapa ett skogligt självförtroende. Jag har hälsat föreningens styrelse välkommen till oss på studiebesök.

 

Hösthälsningar från Helene Reiter

Kontakt: 0708-207 408, 0457 162 56

 

 

 

 

Botanikkursen är nu avslutad

 

Näst sista gången besökte vi Östra Näs, (SÖ om Sölvesborg), där vi bekantade osp med växter som trivs på kalkhaltig mark. Sammanlagt tittade vi på 31 olika växter, några sällsynta.

 

Det bästa hade Ivar Björegren sparat till sista gången: ett hängkärr ( i Jämshögstrakten), 400 m långt och där upprinningen, tuffen, är bottenlös. Det sägs att djur och en flicka försvunnit i detta omqåde och har ej återfunnits!

 

Nu var det kärrväxternas tur. Här växte det rikligt med myrlilja som är ovanlig i Blekinge men vanlig i Halland där också hängkärr är vanligare. Olika mossor och ormbunkar fanns i riklig mängd. Vi fick veta att det vanliga örnbräket är lite giftigt och förgiftar granplantor. ?/p>

 

Vi såg sileshår, spindelblomster, tranbär, korallrot ,stjärnstarr, tuvull m m.

 

Vi undersökte också vad som växte längs Holjeån och där hade Ivar på morgonen funnit den mycket sällsynta Hårklo-mossan. Den kräver översvämning varje år och segan måste vattnet sjunka 50 cm. Vattenkvalitén ska varken vara för näringsrik eller näringsfattig. Detta fynd blev avslutningen på en mycket trevlig och lärorik botanikkurs.

 

För ytterligare information kontakta Marianne Blidgård, 0456-300 70.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här pausar några av deltagarna i försommarsolen